Jag känner en viss förtvivlan när det gäller Sveriges skolpolitik.
Jag såg också på nyheterna att ingen skola i Sandviken uppnår det nationella snittet.
Vad är det som händer?
Då det gäller skolorna i Sandviken så tycker jag det hela är lite mystiskt, för jag har inte upplevelsen att det är dåliga skolor i den stan. Och jag har varit på en hel del av skolorna och arbetat där. Jag har sett så många bra pedagoger som ger så mycket för eleverna. Jag har inte upplevt det kaosartade tillstånd som målas upp av media.
Jag blir plötsligt osäker på mig själv, har jag liksom fått allt om bakfoten? Har jag för lågt ställda krav på vad skolan ska åstadkomma? På eleverna? Jag har sett så många duktiga elever som kommer till skolan varje dag och gör sitt bästa. Vad är det som är fel? Vad är det som inte fungerar?
Björklund tror att betyg kommer höja resultaten... det är inte något jag tror på! Jag har också sett elever, främst tjejer, men också pojkar, med begynnande magsår på grund av deras krav på dem själva. Det kan ju inte vara rimligt att barn i 9-10 års ålder ska behöva äta medicin för magsår! Detta går långt ner i åldrarna och det är ju inget annat än deprimerande... Jag tror inte man höjer kunskaperna genom att lägga mer press på systemet. Jag har den uppfattningen att vi måste arbeta med motivation, men hur får vi denna motivation både bland elever och lärare?
Jag är en relativt nyutbildad lärare och känner att jag kom in i en tid då skolan har utsatts för så många förändringar att jag min första tid inte fått någon kontinuitet eller trygghet. Jag har inte fått någon utbildning vare sig det gäller omdömen, IUP eller hur ett nationellt prov ska gå till.
Om jag hade upplevt skolan som en stabil plats hade jag förmodligen lärt mig detta med en större trygghet, nu känner jag mig mest osäker på hur jag ska klara av detta yrke, vilket känns tråkigt för jag älskar att arbeta med lärande hos barn. Jag är en engagerad person som tycker om att lära ut och se utveckling hos eleverna. Men just nu känns skolan som en ytterst förvirrad plats. Jag tror att politikerna måste ha en gemensam syn, och jag är osäker på hur skolan kommer att reagera på fler stora förändringar. En sak som jag undrar över är huruvida regeringen tar med i beräkningen av ett införande av betyg i fyran, kommer man då lägga pengar på att utbilda alla lärare (som inte har betygssättning i sin utbildning) hur man ska förhålla sig till detta? Kommer det att finnas tid att sätta sig in i hur det ska gå till så att eleverna får en rättvis bedömning?
För att belysa lite hur många förändringar som skett så kan jag berätta att jag har haft både sifferbetyg, G,VG, MVG-betyd och bokstavsbetyg. Jag är nyutbildad lärare men har en "gammal" utbildning, hur kommer min utbildning att stå sig mot de som kommer efter mig? Jag har betalat mycket pengar för min utbildning och det känns som jag köpt grisen i säcken och vet inte hur värdefull den kommer att vara i framtiden. Så snälla politiker gasa inte nu, jag tror på att bromsa, tänk efter, hör med rektorer, lärare, elever och föräldrar vad de vill ha. Jobba för dem som är i verksamheten och utvärdera de förändringar som skett, innan ni för in mera nytt!
- Over And Out-
