fyrverkerier, järn och kvällssol

Nu börjar det spraka och fräsa som små fyrverkerier i landen och buskarna hemma. Hallonen gnistrar röda och squashen blåser upp sig så sakteliga som ballonger inför ett stort kalas.

första skörden

Idag på morgonen gick jag ut och plockade färska hallon som fick bli frukost. En härlig känsla! Jag har tänkt att jag vill ta bort hallonbuskarna då jag tycker det är för mycket arbete med att hålla dem igång, men det är nu som jag känner att det ändå kanske är värt att ha dem kvar!

Förra veckan gjorde jag och J. en finfin utflykt till Avesta. Vi åkte till ett ställe som hette Verket. Det var ett superbt ställe för konstintresserade! Det är ett jättestort galleri i ett gammalt järnverk.

Det jag gillade också med årets sommarutställning var att mycket av det som fanns där kändes trollskt och positivt. Det var såklart blandat, men att den hårda miljön utnyttjades av några av konstnärerna till att skapa kontraster i sina verk. Bland annat var det en konstnär som arbetade med glas och musik. Man trippade omkring i den mörka lokalen och det kändes som att man befann sig i avatarskogen.
Om regnet fortsätter, ta en tur dit vettja!

Min läkning flyter på och jag kan gå utan kryckor nu, men varför är jag så trött???? Jag har heller inte fått någon sjukgymnastik och jag börjar känna viss frustration eftersom jag till hösten vill börja arbeta och då inte har samma tid för träning. Ja jag kan ju träna på själv, men det är svårt när jag inte vet vilka övningar som är bra eller dåliga. Men jag försöker ta promenader och stärka mig själv i sakta mak. Det känns underbart att kunna ta kvällspromenixer med vår hund, som jag har saknat det! Vissa tycker det är jobb med hundpromenaderna men jag uppskattar det på ett helt annat sätt nu efter det som hänt!

Min och G.s första egna promenad sen 1 mars, rätt härlig!

Jag älskar arbetsförmedlingen!

Fick detta brev idag:

framsida

baksida

Att tillägga är att jag för några veckor sedan fick ett exakt lika papper av exakt samma arbetsförmedlare. Jag kontaktade henne och sa att jag var sjukskriven och inte aktuell på arbetsmarknaden just nu. Då fick jag följdfrågor kring när jag skulle vara tillbaka på arbetsmarknaden, vad jag hade för sjukdom och så vidare. Då undrade jag vad hon/arbetsförmedlingen hade med detta att göra? Jag tycker om Sveriges trygghetssystem men jag tycker vi börjar få ett "övermynderi" som jag anser är integritetskränkande... jag känner mig skuggad av arbetsförmedlingen, de är ju nästan som radiotjänst numer, man hinner inte ens tänka ordet arbetslös så dimper det ner ett papper i brevlådan =). Jag vill att AF ska vara till min hjälp, inte stå bakom mig med piskan. Jag har aldrig misskött mig gentemot dem eller facket och jag tycker det finns en slags misstro mot arbetslösa från deras sida. Jag lovar att börja söka jobb och arbeta så fort jag är frisk! Tills dess låt mig läka i lugn och ro. 

Många jag pratat med ger en negativ bild av arbetsförmedlingen och tro det eller ej, men jag har försvarat dem ibland då jag faktiskt fått hjälp av dem tidigare. Men jag tycker det har hänt något de senaste åren, det är som att de har piskan i ryggen och detta tvingar dem att piska framåt för att själv inte bli piskade. Jag tror visst att det finns arbetslösa försöker "slacka" sig förbi systemet, men jag tror att detta är en minoritet. Jag är säker på att de allra flesta VILL ha ett jobb. Det som kan göra att de inte är aktiva i sitt arbetssökande är att de tappat självkänslan och motivationen. Då hjälper inte piskor, krav och hot. Jag tror att dessa behöver hjälp att hitta vad som är rätt för dem och därefter kanske hjälp med hur de kan söka arbete på ett bättre sätt.

Under mina första år ute på arbetsmarknaden fick jag som många andra, arbeta som vikarie inom hemtjänsten. Heder åt dem som fixar det, jag gjorde det inte. Jag tyckte alldeles för synd om vårdtagarna och led av att se hur dåligt många mådde. Att vara tvungen att ta damsugaren i all hast istället för att ha friheten att dricka en kopp kaffe tillsammans med dem kändes inte försvarbart för mig. Jag valde att inte arbeta med hemtjänst mer. Men jag upplevde att AF hela tiden pressade mig att söka denna typen av arbete på grund av att jag hade denna erfarenhet. Just detta tror jag är ett problem. Bara för att jag har en erfarenhet innebär inte att dessa arbeten är de som är bäst lämpade för mig att söka. Jag tycker att AF även borde läsa av individen i större utsträckning, vad passar denna att arbeta med. Jag är övertygad att en person som arbetar med något som den trivs med, har en benägenhet att stanna där längre i välmående tillstånd, trots bristande tidigare erfarenheter. Man måste ha rätt att byta bana om det är det man vill.

Absolut kan jag förstå att man ibland måste ta ett jobb som inte kanske har prio ett, men min personlighet och stressnivå bör vägas in för att det ska bli en bra kombination. Det heter väl Arbetsförmedlingen, de ska förmedla arbeten mellan företag/myndigheter och arbetssökande?

 

Något jag också tänkt på är dessa förslag på arbeten de skickar, det känns påtvingat och jag tror faktiskt inte det gynnar varken företagen eller de arbetslösa. Särskilt inte med ett underliggande hot om att "söker du inte dessa arbeten är du inte tillräcklig aktiv och då kommer vi att skvallra till ditt fack och då får du inga pengar".  Jag lägger ner kanske en halv dag på att skriva en bra ansökan för ett arbete. Då vill jag välja de arbeten jag verkligen är intresserad av att få, inte de som AF "tvingar" på mig som jag kanske anser är fel.

Exempelvis så har jag fått förslag på att söka arbete i Ljusdal.... jag har precis köpt hus på denna ort... dessutom var det ett vikariat... hur tänkte de då? Om de intresserat sig lite mer av mig som individ så hade jag kunnat upplysa dem om att de hellre fick tipsa mig om arbete i Skåneregionen eftersom där har jag mer kopplingar än till Ljusdal. Men allt är så mekaniskt vi är mer och mer som små paket på löpande band som ska hanteras och paketeras. Vi får inte välja omslags papper själv. Men jag har ingen fyrkantig form och jag vill inte ha grått papper på mig. Jag är rätt kantig och går min egen väg och vill ha färgglatt papper. Finns det utrymme för det?

Borta bra men hemma också bra!

Borta bra men hemma också bra!
Vi har varit iväg på semester i södra Sverige. Härligt att få åka ner och nära själen lite! Jag tror jag behöver både det norrländska, naturnära, lugna och det innovativa, glada, öppna som jag får från Malmö. Det svåra är att få balans och få dessa två världar att gå ihop. Jag har tänkt mycket på att eventuellt skaffa lägenhet i Malmö och leva vissa perioder där. Samtidigt vill jag ju odla och vara "huskreativ" här i Norrland. Samtidigt som jag drar ett lättnande andetag när jag kommer till Malmö så är det mycket känslor som kommer fram. Saknaden av staden, vännerna och vetskapen om att tiden hela tiden gör att jag glider bort i från mitt liv där. Har jag det ens kvar? Jag känner mig kluven helt enkelt. Hur hittar man balansen?

heltäckningsmatta i husbilen - auktionsfynd

Vi har i varje fall haft en bra vecka trots mycket känslor. Vi gjorde en tur med husbilen och hittade underbara platser att övernatta på. Havsutsikt nästan hela tiden! Jag älskar västra hamnen i Malmö! härligt område där de lyckats göra ett modernt byggprojekt gjort för alla och inte bara för eliten som har råd att betala de dyra lägenheterna. Gävle strand skulle glutta lite mer på hur de gjort, även om jag tycker att de också är på god väg.

I Helsingborg

Vit hittade även en ekologisk affär som jag tror att min svärmor skulle älska. Green hette den och låg nere vid Bo01 området. Ekologiska och närproducerade varor till ett rimligt pris. Påsar av majsstärkelse och en härlig atmosfär.

 Innan vi åkte uppåt var vi ut på udden vid Höganäs. Jättefin område som jag verkligen kan tipsa om om man vill göra en fin utflykt och bor i Skåne! När vi åkte norr om Helsingborg kom jag  att tänka på I. som jag blev vän med när jag gick på folkhögskola i Skåne. Vad hände med honom? Vad tog han vägen? Sist jag hörde av honom så bodde han i Berlin. Bor han kvar? Jag vet inte hans efternamn och kan därför inte söka upp honom... Vissa personer liksom kommer in i ens liv och sedan flyger de bort och finns bara som ett minne som helt plötsligt ploppar upp. Jag skulle jätte gärna vilja veta vad som hänt med honom!

Min läkning går framåt. Jag var på återbesök hos min läkare igår. Jag vaggar mig fram och det beror på ett muskelfäste på utsidan av låret som han skurit i. Detta är inte läkt än och det gör att balansen är svår att hitta.
Jag känner mig lite frustrerad att jag inte får någon riktig sjukgymnastik, men han skulle kontakta sjukgymnasten. Hoppas att han gör det snart! Jag behöver hjälp att hitta rätt övningar.

Men jag kan gå utan kryckor, men det kanske är som A. säger, att det inte är bra att göra det för mycket om jag inte fått bort haltandet tillräckligt.

Den provocerande flexitarianen

Vet du vad en flexitarian är? Just in case så ska jag berätta det för dig. Det är en person som ibland väljer att äta vegetarisk kost och ibland kött. Det är inte att blanda ihop med frugivorerna som endast äter fallfrukt.

Jag är flexitarian.

Att vara flexitarian innebär problem, inte för mig, jag är supernöjd över att vara flexitarian. Jag är ju som Gardell uttrycker det, född i mellanmjölkens land, och att vara flexitarian är på sätt och vis ta en medelväg bland vegetarianism och köttism (eller vad man nu ska kalla köttätare). Problemen med det ska jag ta upp lite senare, först vill jag berätta varför jag valt att vara flexitarian.

1. Jag älskar kött. Jag är uppvuxen med redig husmanskost av olika slag. Min farmor var norrlänning och pitepalt med rimmat fläsk är fortfarande min favoriträtt. Jag tillhör även den lilla lilla skara som kan sakna smaken av levergryta (har aldrig lagat detta själv). 

Men jag hatar köttindustrin, jag tror inte den är hållbar för fem öre i längden. Jag har valt att äta närproducerat kött och vilt för att undvika köttindustrin i allt för stor utsträckning. Dubbelmoral säger säkert många.

2. Jag älskar vegetarisk mat! Jag älskar indisk mat, thailändsk mat och annan mat som till stor del är uppbyggd på grönsaker. Jag tycker det finns jättemycket mat som inte "behöver" kött för att uppnå någon högre form av smakupplevelse. 

3. Kreativitet. Jag vill påstå att kreativiteten i matlagningen ökar då man i vegetarisk matlagning behöver gå utanför "köttramarna" som ofta består i köttbit+ potatis/ris + sås och eventuellt en sallad till om man inte tillhör den tråkiga skaran köttätare som tycker att all form av sallad är sk. "kaninmat". Den kreativiteten kan man även sedan ta med sig in i köttkosten och hittar nya roliga rätter som är inspirerade av vegetariskt sätt att laga mat. 

4. Flexibilitet = bra. Jag tror generellt inte på enkla system som ska fungera på allt. Några exempel kan vara den politiska frågan om hur vi ska få tag på tillräckligt med el. Jag tror att vi måste ha fler olika alternativ, ha vindkraftverk blandat med vattenkraft, solenergi och förhoppningsvis något annat alternativ som kan forskas fram snart. Jag tror inte heller på att ha endast elbilar (eftersom vi inte har något självklart alternativ till elproduktion) Jag tror på elbilar, biogasbilar, bensinbilar & trampbilar :) jämsides för att få det att funka. Samma sak tror jag med vegetarianism /köttism. I Sverige kanske det är bättre att äta älg och böner som kost eftersom vi har älg i våra skogar och kan odla bönor på sommaren. Sojaprodukter fick jag lära mig i helgen är inte alltigenom bra eftersom det transporteras långa vägar, bland annat från Sydamerika. Quorn tar mycket energi att producera. Jag tror helt enkelt att vi måste vara lite mer flexibla i vårt förhållningssätt om vad som är bra för miljön. I Sydamerika kanske det är mer miljövänligt att äta mer sojaprodukter istället för kött... medans det här kan vara bättre att äta vilt. Holländska tomater kan vara bättre än svenska därför att de kan odlas utan uppvärmda växthus tidigare på året, trots frakten kan det ändå vara bättre för miljön.

5. Grillning på sommaren. Titta på en grillad sojakorv. Svarta knölar väller ut ur den som cancersvulster. Den smakar ingenting! En varmkorv är fin i skinnet har sin speciella smak (kanske inte supergod men betydligt bättre än sojakorven). Jag väljer hellre korven! Sedan doften av grillat kött på sommaren! mmmm. Grillade champinjoner, mmmmm... Grillade grönsaker är supergott också! Varför välja, ta både och! Vissa dagar är jag sugen på kött och vissa dagar är jag sugen på vegetariska produkter. Jag går på känsla jag!

Nu till problemen.

Många har svårt att förstå varför jag ibland är "vegetarian" och ibland "köttätare". Det är liksom svårt att få i hop, vad är den gröna kvisten för nåt??? Det måste finnas en kategori att stoppa in mig i, och de flesta jag mött med detta problem har inte flexitarian  i sitt vokabulär. Jag upplever att det ibland provocerar både köttätare och vegetarianer att jag blandar min kost. Jag känner ofta att jag inte blir "respekterad" av varken köttätare eller vegetarianer. Jag kan höra en frustration då de frågar "Alltså är du vegetarian eller äter du kött?" Vad ger en köttätare rätt att kommentera min mat och hur äcklig den ser ut eller hur äckligt den smakar? Vad ger en vegetarian rätt att titta med äcklad min på mina korvar på grillen? Jag respekterar både köttätare och vegetarianer och skulle aldrig kommentera någon annans mat. Jag tycker att alla måste få göra sitt eget val. Jag förväntar mig samma sak tillbaka. Please!

Som vegetarian är det inte alltid så roligt att gå på restaurang. Det brukar finnas en eller två rätter att välja på, oftast innefattar det  quorn (som jag är allergisk mot) eller halloumiost. Jag är inte ALLTID sugen på halloumiost! Många ställen har fortfarande inte ens en vegetarisk rätt.... 2012 liksom typ ba. Restaurangbranschen är fortfarande inne i kötträsket med köttbit+potatis/ris + sås och sallad brukar faktiskt alltid finnas med i den vegetariska rätten=) och den appliceras på den vegetariska kosten. När jag går på restaurang och det inte finns några roliga vegetariska rätter tycker jag det är så skönt att inte vara principfast utan kan välja att ta någon god kötträtt som passar mitt sug bättre. Nej, jag har inte dåligt samvete för det! Men det blir ofta lite pinsamt runt bordet då jag först diskuterat vegetariska rätter med kyparen och sedan väljer att ta en redig köttbit. I ögonen lyser viljan att säga "ja visst är kött det godaste ändå, om du (som egentligen är vegetarian) hellre väljer kött så bevisar detta att kött är godare än vegetarisk mat. Men jag kan upplysa alla restaurangägare och kypare och medätare, att det är ju för att restaurangen inte har tillräckligt med fantasti för att komma på EN ENDASTE RÄTT som är tillräckligt rolig för att välja bort köttet. Hur många grönsaker finns det? Hur många olika typer av kött finns det? Logiken i detta visar ju att det är kocken som har fantasibrist snarare än att jag är en olojal vegetarian, jag är ju flexitarian!